.

Jämför mitt liv med en sjukdom som är positiv
Tankar och känslor, plågar mig som HIV
Ingenting kan mäta sig med sakerna som är värst
Kanske är det gudarna som satt mig på ett test
Eller är det ödet som visade sin väg
Eller är det spontaniteten i denna värld
Eller kanske människorna själv i denna gåta
Ytan är av stål, men min själ den kan gråta
Saknar en känsla i livet om positivt
För varje dag som går, så ökar det till negativt
Om själen är död, vad finns det då att finna
Ögon med tårar som aldrig slutar rinna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0